Jag har ju inga fördomar. Så är det. Jag ser lika på alla. Alltid. Aldrig förutfattade meningar. Inte jag inte. Nä nä. Nix.
Det är ju så man, lite karikerat sagt, ibland tänker för sig själv. Men hur är det egentligen? Är jag, som kallar mig liberal och fördomsfri, helt fri från fördomar?
Jag har av förekommen anledning deltagit i en mängd valpaneler under sen senaste tiden. Många av medkandidaterna är bekanta från tidigare, åtminstone på någon nivå. Nästan alla är dock första gångens bekantskaper som debattörer i en panel. Därför borde jag ju inte ha någon som helst uppfattning om dessa medkandidater som debattörer.
Den liberala kandidaten Antas som aldrig har fördomar, har blivit tvungen att revidera sin uppfattning om ett flertal medkandidater under debatterna. Stopp ett slag! Revidera vad då? Hur tusan reviderar man något som man ju inte har. Man blir ju tvungen att påminna sig själv om att man inte har haft någon uppfattning om dessa människor som panelister från början (och samtidigt ställer man ju sig frågan, varför man kallar sig själv för man liksom svenska kungen, men det är en annan fråga, som man antagligen helst avverkar före man har studerat Freud ).
Men faktiskt. Mina medkandidater har med få undantag när imponerat mig i debatterna. Jo, dels beror det helt klart på det faktum, att många av kandidaterna är mycket skickliga talare. Det råder ingen tvekan om den saken. Men. Om jag skall vara ärlig mot mig själv, så måste jag erkänna att mina förväntningar inte i alla fall har varit så högt uppskruvade. Det skäms jag för. Man (alltså jag, inte svenska kungen) borde ju utgå ifrån att alla som ställer upp i ett riksdagsval kan prestera god medelnivå.
Ett annat fenomen som jag blev på det klara med i går kväll gäller mig själv, hur jag uppfattas. Förvånansvärt många upplever mig som kärnkraftsförespråkare, i vissa fall till och med efter att de har hört om min negativa hållning till kärnkraft. Det slog mig i går att det antagligen beror på min habitus. En drygt fyrtioårig man med kalaskula och en inte längre speciellt begynnande flintskalle ser väl i folks ögon ut som en kärnkraftsvän. Industrins man från företagets mellanskikt, liksom.
Månne det finns någon som är fri från fördomar? Helt fri?