Att förstå sig på

Inlägget har tidigare publicerats som kolumn i tidningen Östnyland 10.12.2019

========

Förra veckans politiska skeenden och resultaten av galluparna kring de politiska partiernas understöd har hos mig väckt ett starkt behov av att förstå världen. Rävspel eller inte? Varför tappar de gamla partierna terräng? Vad vill folk egentligen ha? Vad saknar vi?

Världen är i förändring och den har förändrats mycket sedan många av grundvalarna i vårt ordnade samhälle byggdes upp. Alla föreningsaktiva vet, att allt färre är villiga att förbinda sig vid långsiktigt föreningsarbete. Folk vill inte sitta i en styrelse år efter år. Hellre deltar man i ett intressant projekt. Man kanske lägger ner till och med mycken tid och möda på en enskild tillställning, men då den är slut så är man fri.

Alldeles särskilt berör detta fenomen till exempel fackföreningar och de av våra politiska partier som har sin bakgrund i en folkrörelse, så som till exempel Socialdemokraterna, Centern eller SFP. För hundra år sedan uppfattade man ett visst egenvärde i medlemskapet och i att man tillsammans representerade någonting som ingen ensam kan representera. Det var viktigt att delta och själva medlemskapet var belönande i sig. Enighet ger styrka, kunde det heta.

Vad har egentligen förändrats? Precis allting. Ingen tycks riktigt förstå sig på den nya världen som vi redan lever i. Det märks framför allt då större saker är i förändring. Våra politiska kommentatorer i medierna säger ibland saker, som kan kännas helt mossiga till och med för en vanlig amatörobservatör.

Det samma gäller våra börsanalytiker och andra förståsigpåare inom finansvärlden. Vi har negativa räntor i dag, vilket var ett helt otänkbart scenario för inte så länge sedan. Vad innebär negativa räntor egentligen? Logiskt sett innebär de att man vill ha nästan vad som helst hellre än pengar. Den förklaringen bär inte riktigt fullt ut, eftersom pengar endast är ett medium för utbyte av varor och tjänster. Krasst och mycket förenklat sagt innebär de negativa räntorna att det inte längre finns någonting som vi vill byta våra pengar till. Vi har redan allting. Världen är färdig.

Vi upplever en växande osäkerhet i samhället, trots att den materiella välfärden är på en högre nivå än någonsin tidigare. Det beror åtminstone delvis på att vi inte riktigt förstår världen. Upplevelsen av osäkerhet förstärks, då det sker någonting oväntat. Vi får se politiska kommentatorer eller finansanalytiker stå i TV och säga saker som får oss att inse, att inte de heller fattar ett smack.

De som borde förstå sig på och förklara världen, är lika vilsna som du och jag. Vår uppfattning om världen och sammanhangen är upphängd på krokar som inte längre finns. Den generation som har växt upp till vuxenhet i materiellt överflöd, med hela världens alla åsikter och strömningar i handen varje timme av dygnet, finns inte ännu. Tills de blir vuxna står vi där i tur och ordning i kvällsnyheterna och säger saker som känns fel i både den nya och den gamla världen.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *