Inlägget har tidigare publicerats som kolumn i tidningen Landsbygdens Folk 4.5.2018 av mig i egenskap av ordförande för SLC Nyland
=======
Den gemensamma jordbrukspolitiken ska förnyas. I samband med att CAP förnyas, kommer de andra stödsystemen också att förnyas, även miljöstödet. Finansieringen är osäker inför utgången av nuvarande period och följande åtgärdspaket kommer säkert att ha stora skillnader jämfört med nuvarande. Alternativt kommer ersättningsnivåerna att vara betydligt lägre än i dag för åtgärder som tekniskt är lätta att genomföra på gårdarna.
Vårt nuvarande miljöstödsystem är åtgärdsbaserat. Det betyder att odlaren får ersättning för en åtgärd, t.ex. skyddszoner. Systemet är det samma på alla skiften och i många fall i alla delar av landet. Det är förenklat sagt okänsligt för åtgärdernas faktiska miljönytta. Systemet ger alltid samma ersättning, oberoende av var man tillämpar åtgärderna. Nuvarande system med styrningsområden mjukar till en del upp den stelhet som finns inbyggd i systemet.
Det kunde vara skäl att fundera på om miljöstödsystemet kunde läggas om i en mera nyttobaserad riktning. I sin extrema form skulle det innebära att man får ersättning för resultatet och väljer sina metoder helt själv. Ersättningen kunde basera sig på till exempel ökning av traditionsbiotoper, förbättring av vattenkvaliteten eller minskad klimatpåverkan.
Det handlar om att producera ekosystemtjänster och att sälja en tjänst som saknar marknad. Därför sker finansieringen via det gemensamma, analogt med till exempel upprätthållande av vägnätet. En sådan förskjutning av ersättningsgrunden skulle innebära många stora förändringar. Ansvaret för åtgärdernas effekt skulle förskjutas från förvaltningen till den praktiska odlaren. Ett renodlat nyttobaserat ersättningssystem skulle också vara svårt att övervaka. Verifieringen av effekterna skulle i vissa fall bli mera arbetsdryg än själva åtgärden.
Tanken på ett nyttobaserat miljöersättningssystem är alltså ganska teoretisk och skulle leda till mycket olika möjligheter för olika gårdar att utnyttja systemet. Alla skulle helt enkelt inte ha någonting att sälja till samhället. Systemet är helt omöjligt att snabbt föra till praktiken i sin renodlade form. Jag vill ändå väcka tanken, då jag är säker på att dagens åtgärdsbaserade system inte till alla delar motsvarar de förväntningar som finansiären, dvs. skattebetalarna ställer på användningen av miljöstödspengar.