Berättelser och berättare

Inlägget har tidigare publicerats som kolumn i tidningen Östnyland 16.9.2016

————–

Började skriva en kolumn om meningen med livet, men det gick trögt och tankarna flög både högt och lågt och ofta utanför spelplanen. Stötte sedan med lite hjälp på ett nätcitat: ”Planeten behöver inte flera framgångsrika människor. Planeten är i desperat behov av fredsskapare, botare, konservatorer, berättare och älskare av alla slag.” Enligt citeraren är det Dalai Lama som har sagt så. Jag ville kolla upp saken, då det låter osannolikt att världens ledande buddistmunk skulle ha sagt något sådant.

Lille Sherlock Holmes hittade det riktiga citatet, som egentligen är ett citat av en miljöforskare som heter David Orr. Dalai Lama har ingenting med saken att göra. Orrs text fortsätter: ”Planeten behöver folk som mår bra där de bor. Den behöver människor som är villiga att delta i kampen för en beboelig och human värld. Detta har inte mycket gemensamt med framgång, så som vi definierar framgång i dag.”

Citatet får en vettig betydelse, då det uttrycks i sin helhet – mänskligheten är framgångsrik, då vi börjar trivas med vårt och inte förstör den planet vi bor på. Jag har ingen aning om varför någon har haft lust att sätta ett rumphugget citat i munnen på Dalai Lama, men nätet är fullt av dessa fejkade citat av kända personer. De har blivit dagens berättelser.

Mina tankar tar fasta på det där med berättelser. Dagens berättelser är ofta korta, osanna och osannolika, precis som det fejkade citatet. De har lite gemensamt med de berättelser man fick höra som barn. Visst, de var också ofta lite osanna och osannolika, men de var aldrig korta. Det fanns förr en del gubbar, som kunde berätta. Minns speciellt en lindkoskare, som hade utvecklat sitt berättande till en sann konstform. Efter en kort inledning (teaser skulle man kalla det i dag) brukade han ta paus, långsamt gräva fram sitt tobakspaket och tända en cigarrett mycket omsorgsfullt. Sedan några djupa bloss, medan vi som lyssnade höll på att gå upp i limningarna av förväntan. Samtidigt gav det oss lyssnare en chans att i vårt sinne ställa upp de fakta han hade gett oss i inledningen. Vem, var, när och en vink om vad som kommer att ske i berättelsen. Han hade endast gått folkskolan med dålig framgång, men han var en boren dramaturg.

En bra berättelse har flera dimensioner, ett djup. En bra berättare har förmågan att sätta in små separata anekdoter och reflektioner i sin berättelse. En bra berättelse kräver tid. Det behövs tid att berätta en berättelse och lyssnaren måste också ha tid att lyssna. Kanske dagens samhälle inte riktigt heller skapar naturliga möten, där berättelsen skulle kunna få det utrymme den behöver.

Vi ställer hårda krav på vad allt skolan ska lära. Jag hoppas att man kan ge berättandet utrymme i undervisningen. Man behöver få öva sig för att bli en bra berättare, men man måste också lära sig att lyssna på en berättelse.

Det blev en kolumn om meningen med livet, trots allt. Berättelser är en stor del av meningen med livet.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *