Inlägget har tidigare publicerats i tidningen Lantmän och andelsfolk 26.2.2016
———–
Lilla Lappträsk kommun i östra Nyland ordnar ett frierijippo på skottd.agen. De par som gifter sig till följd av sitt offentliga frieri får en tomt av kommunen till h.alva priset. Det är redan en tradition att kommunen ordnar ett sådant jippo och det har tidigare gånger fåttgenomslag till och med i nationella medier. Det är också avsikten. Avsikten med hela jippot är att göra Lappträsk känt på ett positivt sätt. Avsikten är i förlängningen att locka nya invånare.
Många landsortskommuner har liksom Lappträsk lidit av avfolkning under tiotals år. Butik, bank och skola försvinner från byarna, de anrika andelsmejerierna står som ståtliga monument över forna glansdagar. Så ser det ut på den östnyländska landsbygden. Det är bilden av stora delar av Finland i dag. Största delen i själva verket.
Även om landets befolkning ökar hela tiden, så har det skett en snabb urbanisering som pågår alltjämt. Kommunerna utanför tillväxtorterna försöker hitta på det ena mera fantasifulla knepet än det andra för att locka nya invånare. Alla dessa knep har ett gemensamt drag – de fungerar inte på önskat sätt.
Avfolkningen är en dynamik som matar sig själv. Då allt flera flyttar bort, finns det allt färre att sälja service till, vilket leder till att servicen försvinner och att ännu flera flyttar bort. Människor vill bo ganska nära sin arbetsplats och ha ett rimligt avstånd till matbutiken. De struntar i vacker miljö, trevliga människor och ett friarjippo vart fjärde år när de väljer boplats.
Jag har många gånger som kommunal beslutsfattare funderat på vilken effekt våra blygsamma marknadsföringsåtgärder kan ha. I Finland finns det några hundra vackra kommuner invid goda förbindelser som alla förlorar folk, trots att de är vackra kommuner invid goda förbindelser. Hur mycket pengar kan man offra på att locka folk när pengarna inte vill räcka till för skola, sjukvård eller åldringsvård? Skulle slutresultatet vara det samma om vi inte skulle göra någonting alls för att locka folk? Jag vet inte.
Landsbygdens framtid
Ingenting tyder på att man inom en rimlig framtid med politiska medel skulle börja styra utvecklingen i en annan riktning än den nuvarande. De riksomfattande målen för markanvändning, landskapsplanerna och alla planer på lägre nivå kommer att sträva till en allt tätare samhällsstruktur. Alla betydande satsningar på trafikinfrastruktur kommer att göras så att de stöder tillväxten i befintliga befolkningscentra.
Hur ser då framtidens landsbygd ut? Kommer landsbygden att avfolkas helt? Det tror jag inte, även om det redan finns områden i landet som är praktiskt taget helt tömda på folk. Kanske borde man i sina funderingar gå tillbaka till de primära bakomliggande orsakerna till avfolkningen. Folk lämnar landsbygden för att det inte finns arbete på landsbygden. Arbete är alltså nyckeln.
Jag är övertygad om att landsbygden alltid kommer att ha kvar en stomme av jordbrukare. Vår arbetsplats är och förblir på landsbygden. Skogsindustrins nya våg är här, vilket skapar nya arbetsplatser i virkesanskaffningen. Det talas om cirka 1 000 nya arbetsplatser per år, trots att den mekaniserade drivningen är otroligt effektiv. Men det skulle vara naivt att tro att landsbygdens befolkning skulle öka av några bönder och skogshuggare.
Landsbygdens folk
Det var arbetsplatser jag efterlyste. Jag är så pass naiv att jag tror på så kallade skapande branscher. Det betyder arkitekter, reklambyråer, animation, ingenjörsbyråer, översättare, produktion av ljud, musik och spel och så vidare. Begreppet skapande branscher är inte noggrant definierat, men uppgifterna utgår i regel från professionellt utnyttjande av specialkunnande inom branscher, där slutprodukten är mera immateriell än materiell.
Ett typiskt drag för de skapande branscherna är, att kunderna kanske aldrig besöker leverantören. Kunderna finns också på en global marknad. Det betyder att leverantörsföretaget kan finnas var som helst. Det finns inget behov av fina och lockande utrymmen. Det finns inget behov av en ström av potentiella kunder som dagligen fysiskt strövar förbi din butik. Kunderna finns där ute. De hittar dig och ditt företag på internet och i kontakter med dina tidigare kunder.
Företag i de skapande branscherna behöver inte så mycket annat än lite arbetsutrymmen och goda dataförbindelser. Därutöver behöver de en impuls för att placera sig ett visst ställe. Dessa företag och företagare gör som vi andra, de söker sig i närheten av varandra. Det gäller att hitta några och skapa ett andligt klimat som lockar till sig flera.
Jag har försökt gissa mig fram till olika scenarier för hur världen kommer att se ut i framtiden. Det är förstås helt omöjligt. Det finns ingen som kan se alla möjligheter och välja ett sannolikt utfall. Men jag är säker på att landsbygdens framtid kommer att grunda sig på sådana funktioner som är oberoende av plats och tid. Med dagens teknik är vi friare från plats än någonsin tidigare. Låt oss ta vara på den möjligheten. Vi behöver den mest, vi som kommer att bo på landsbygden oberoende.